elin-mylife

Senaste inläggen

ATM

Av Elin - 24 mars 2015 17:24

En stunds pluggande innan jag beger mig ut på en runda... Taggad till tusen på att träna! :)

Av Elin - 24 mars 2015 08:30

Min första kärlek var i sexan. Jag var tretton år och det var mitt första förhållande, kärlek överhuvudtaget. 


Han och jag var goda vänner och jag hade ingen aning om att han kände så mycket för mig, men det var i skolan allting började och det blev snabbt ett vi...först i början kändes allt toppen och jag var superglad. 
(Dum som jag var så var jag för glad den dagen och jag skulle ha utvecklingssamtal..berättade för mamma och pappa precis samma dag - liksom hallå? Lugn nu!) Men mamma och pappa blev självklart jätteglada för mig. 


Vi träffades några dagar efteråt och skulle hitta på något efter skolan. Vi gick hem till honom och han insåg att han inte hade nyckel..det regnade och vi fick gå ute i blåst och regn ända tills att jag skulle hem. Tror att vi gick igenom hela staden. Skojar inte...xD När jag skulle hem hände det jag aldrig kommer glömma - första kyssen. Varför minns man den? Inte direkt så att jag är stolt över den.. 


Några dagar senare var vi hemma hos mig och jag minns hur nervös jag var, hur generad och pinsamt jag tyckte att det var, och hädanefter förstår jag varför. 

Efter ett tag i skolan märkte jag hur folk började gå på mig och honom, hur folk retade oss, kallade oss saker - var självklart irriterande men också jävligt jobbigt. Dock kunde inget stoppa oss, jag var så kär!


Vi fortsatte att träffas, gå på bio. 
Efter några månader kände jag hur mina känslor svalnade av. Hur jag kände att "jag vill inte mera". Jag gick med en klump i magen. Visste inte hur jag skulle säga det till honom,jag ville inte såra honom och inte förlora honom, inte som vän med för den delen så jag lät det vara...


Bara efter någon vecka får jag sms om att han ska flytta. Mil härifrån. Jag kände just då att mitt hjärta stannade. Sprang ut till mamma och bölade. Jag var så ledsen och jag kände då hur mycket jag älskade honom...vi kom överens om att vi ska hålla det här! Träffas på lov, helger, ja när vi kan! 


Någon vecka senare var jag ute med mamma och pappa i husvagnen, vi höll på och packa ner och skulle åka hemåt. Allt var som vanligt, jag var glad och mådde som bäst då jag får ett långt sms... att det var slut.

Jag kände då hur allt föll isär. Hur jävla krossad och nerstampad jag blev. 

Jag försökte att inte bryta ihop. Lyckades hålla inne tårarna och tog på mitt fejkleende. Fejkade med att allt var som vanligt och bara fortsatte med jag skulle. 


Först i början grät jag inte. Jag var självklart deppig och irriterad, men efter ett tag kom tårarna.

Vi höll kontakten i bara några dagar/veckor till och efter några dagar fick jag berätta sanningen för mamma. 


Det tog hårt på mig, speciellt när det var min första kärlek och första förhållande.
Det tog nog nog runt ett halv år, nio månader innan jag hade släppt allt. Varje dag tänkte jag. Bara på HONOM!

Hur kunde ha göra det? Vad gjorde jag för fel? Har han någon annan? 
Många frågor, men få svar. 


Nu mår jag mycket bättre och tänker inte på oss. Visst kan tanken komma om hur han har det nuförtiden och hur han mår, men jag tänker inte på vårt. Det är bortskrapat - även fast det kommer vara inom mig. Föralltid. 


Man lär sig av sina misstag - man ska inte gråta p.g.a spild mjölk! 

Det lärde jag mig från i höstas och det tog bara någon månad att läka mitt hjärta. 

 

Idag är jag glad. Stolt singel och jag känner ingen saknad efter någon kille. Jag känner mig nöjd med att vara singel och jag har inte alls något behov av någon kille - jag klarar mig jävligt bra själv tack!   

Av Elin - 23 mars 2015 20:07

Av Elin - 23 mars 2015 18:16

Idag gjorde jag det. Jag såg henne, men jag var osäker. Jag gick men vände snabbt om. Tillslut frågade hon hur vi mådde och jag kunde då få ur mig och fråga om jag kunde komma till henne och prata.
Fick då en tid imorgon vid halv fyra! Känns skönt att jag har fått en tid till att prata med henne, dock är jag så himla osäker och rädd. Jag vill inte prata då jag är rädd för att börja gråta, men på samma sätt skulle det vara skönt för mig...mer om detta imorgon när jag varit där!  


Idag har det varit en bra dag och jag hoppas att NI också haft det! 

Satt i kiosken idag på skolan från nio till tre + att jag redovisade en hemkunskapsuppgift! Var nervös men varvade ner då jag stod "bakom" alltihopa, gick superbra och jag känner mig sjukt nöjd :D

Pluggat lite engelska så förhoppningsvis kan jag den, dock är jag lite skakig på att översätta till svenska, men men - jag gör mitt bästa! 

Nu ikväll ska jag svara på kommentarer och bloggar, om jag hinner och om det är uppe ska jag kolla på The walking dead med. Slapp kväll...


Gårdagens reaktion känns fortfarande lite idag. Både i halsen och munnen, men det är MYCKET bättre om man säger så!

Vi tror vi vet vad jag kan vara allergisk emot, dock inte säkert så ingen idé att säga det än om det inte är klart. Vi ska iallafall köpa det och pröva det igen och se om samma sak händer. Om det fortsätter får vi åka in och ta prover för ett svar måste vi ha då det var sjukt obehagligt och så att det inte blir intensivare nästa gång jag äter...


Imorgon är det bara 8 skoldagar kvar i skolan tills lov. UNDERBART!

Först imorgon blir det skola, sen plugg om jag har det och därefter träning ifall att vädret håller! Taggad till tusen:D

 

Stor kram på er allihopa!<3

Av Elin - 23 mars 2015 13:30

 

Av Elin - 23 mars 2015 08:30

Jag har så sjukt många personer som jag skulle vilja träffa just nu. Både personer i min närhet, men också personer från bloggvärlden!

Jag har så många vänner, även fast jag inte tror det själv, men dem finns där och då vet jag att dem verkligen är dem rätta för mig. Som jag bör ha hos mig, hålla hårt om - och som jag verkligen vill ha här och bara kunna få träffa dem, varje dag, om jag kunde! 


Jag kan inte välja EN person som jag vill träffa just nu, det är för många och det skulle bara kännas elakt om jag valde den eller den personen. - I dagsläget så är det tre personer som jag hemskt gärna vill träffa och det kommer vi tyvärr inte göra nu (inte iallafall två av dem), inte imorgon och inte heller om någon vecka. Men om några månader kanske. 

Personerna vet själva vilka dem är


Jag hoppas iallafall att dem personerna känner samma sak gällande mig. Att dem verkligen vill träffas, inte bara för att hitta på något utan för vem jag är som person med! Att dem vill lära känna mig mer, för det vill jag angående dem! :)

rldens goaste människor

 

Inom en snar framtid kommer vi träffas.

Det vet ni så väl.


Ni får ha en trevlig start på veckan medans jag och Alice sitter i kiosken och slipper undan lektioner ;)

Av Elin - 22 mars 2015 18:33

Jag har just nu en enorm allergireaktion. Vi vet inte utav vad, självklart utav maten vi åt, men vi åt borta och vet inte vad av det av det som jag fick reaktion av. 

Började med att vi satte oss i bilen och det började sticka enormt i munnen, att det sen brände och gjorde ont. Det fortsatte och stickningen gick ner mot och under tungan. Mamma tittade om det syndes något i munnen, men inget alls.

Jag pluggade lite engelska och kände att jag fick hjärtklappning och att andningen blev svår. Gick och kollade mig i spegeln, i munnen och såg massa små knotter på tungan. Nu är jag helt torr i halsen och hostar lite svagt.  

Sjukt obehagligt är det!


Fryser häcken av mig och är så trött så att det inte är klokt. 


Hur har er dag varit? Bra?


Bortsett från reaktionen som jag har så har dagen rullat på. Den började åt helvete med bråk. Jag stack iväg med musik i öronen, tänkte mig en promenad för tårarna bara sprutade ner för kinderna men istället gick jag till Sara. Jag knackade på och blev välkomnad in. Sara kom till hallen och såg plötsligt att något var fel. 
Jag blev helt slut och nervös i kroppen, tårarna bara rann och jag fick medsamma en enorm kram. Jag har aldrig känt mig så värdefull som då. Att veta att jag är välkommen till dem, oavsett vad det är som hänt.

Jag berättade vad som hänt. Vi pratade och jag fick ur mig lite granna av det jag kände. Berättade att jag antagligen ska försöka bege mig till någon att prata med, berätta hur jag känner och bara i allmänhet få hjälp. Hon tyckte att det var en bra av mig och sa att det är starkt och vågat av mig! -Värmde så inom mig när jag fick höra det!


Därefter kom Alice till mig. Vi tittade på film och vid tre skulle vi i familjen dra iväg för att äta - tyvärr så var vi inte så länge eftersom att vi skulle bort, men bara kul att kunna ses lite granna och prata :)


Nu ska jag försöka kolla bloggar och svara på kommentarer, lär jag behöva...


Imorgon börjar en ny vecka. Vecka 13. Dock börjar veckan bäst då jag och Alice ska stå i kiosken till tre - dock får jag vänta en timme på skolan...det är ju inte direkt någon hitt! Men men :) Två tidsinställda kommer ni få iallafall!

Hoppas att ni får en fin vecka 13 för det är NI värda <3

Av Elin - 22 mars 2015 10:51

Hoppas att ni får en bättre start på söndagen än mig. Fy fan. Just nu skulle jag bara vilja bo i skogen.

Skapa flashcards