elin-mylife

Alla inlägg den 24 mars 2015

Av Elin - 24 mars 2015 20:52

Jag har varit nervös hela dagen för idag. Tänkt att jag skulle strunta i det och bara sitta kvar i skolan istället, men när klockan väl tickade så stack jag iväg till henne. 
Nervositeten blev starkare och det blev torrt i munnen. När jag pratade med henne snubblade jag på orden och ibland höll jag på att bryta ihop. Tårar kom i ögonen men jag lyckades hålla dem inom mig, dock tror jag att hon märkte hur jag kände och mådde. 

Nu efteråt när jag fått pratat ut så känns det lite bättre, känns skönt att inte ha det för sig själv längre utan att jag har någon som förstår mig och som kan hjälpa mig. Jag har både fått pratat av mig, fått lite tips och beröm medans jag var där och jag kan säga att alltihopa behövdes!


Efter lovet ska jag tillbaka dit så ska vi se hur det är, hur vi gör och om vi för det vidare... 


I allmänhet har jag haft en bra dag! Tränat, joggat som en tok och jag känner mig ENORMT stolt över min insats idag! Jag sprang längre än jag skulle orkat förra veckan - ja det har verkligen skett en förändring på så kort tid! + Att jag inte vill ge mig förens jag känner smärtan i benen och magen, det är det som gör mig ännu mer taggad! Wooho! Sprang så att jag fick ont i både mage och ben, men efter lite stretchning känns det helt underbart i kroppa  

För några dagar sedan hade jag en ENORM matlust i några veckor..jag ville inte sluta äta, och jag åt så himla mycket! När jag tillsist märkte att jag åt så mycket fick jag panik och jag mådde tillsist dåligt efteråt och ville bara spy upp allt.

Nu har det tack och lov lugnat ner sig...dock är det bara sötsuget som är kvar! Får snart panik utav suget.. vill inte äta sött då jag gjort det nu, mycket och ofta, men det är svårt, speciellt nu... 


Förut kunde jag kanske ätit godis i 3 dagar, sen kunde jag bara avsluta utan något sötsug, men nu är det oacceptabelt vad sött hjärnan begär.

Dock tänker jag inte ge skiten bara för att DEN vill det, JAG äter när jag vill och känner för det, inte när någon geleklump ber om det! 


Pluggat lite matte inför ett test imorgon. Vet inte hur det kommer gå, men jag får hoppas att det går rimligt iallafall! Skulle också pluggat lite spanska, men det blev inte av då klockan stack iväg..får ta ett pluggryck imorgon!


Dock innan det ska jag följa med Hanna en stund, var ett tag sen vi sågs och hittade på något! - Kände att det var dags och lägga skolan lite åt sidan och hitta på något som JAG tycker är roligt...ibland behövs det!

Därefter blir det snabbt hem, kanske lite träning och massa pluggande i både Spanska och till SOprov. Inte taggad alls inför det, men det får gå! :)


Ska ni hitta på något speciellt imorgon? 


Får be om ursäkt för att jag inte kollat in på era bloggar idag, men ska försöka göra det imorgon - annars på torsdag! Har mycket i huvudet just nu som jag måste göra och framförallt KOMMA IHÅG...tack och lov att jag gjort tidsinställda!

 

Hoppas att ni mår bra sötisar!<3

ANNONS

ATM

Av Elin - 24 mars 2015 17:24

En stunds pluggande innan jag beger mig ut på en runda... Taggad till tusen på att träna! :)

ANNONS
Av Elin - 24 mars 2015 08:30

Min första kärlek var i sexan. Jag var tretton år och det var mitt första förhållande, kärlek överhuvudtaget. 


Han och jag var goda vänner och jag hade ingen aning om att han kände så mycket för mig, men det var i skolan allting började och det blev snabbt ett vi...först i början kändes allt toppen och jag var superglad. 
(Dum som jag var så var jag för glad den dagen och jag skulle ha utvecklingssamtal..berättade för mamma och pappa precis samma dag - liksom hallå? Lugn nu!) Men mamma och pappa blev självklart jätteglada för mig. 


Vi träffades några dagar efteråt och skulle hitta på något efter skolan. Vi gick hem till honom och han insåg att han inte hade nyckel..det regnade och vi fick gå ute i blåst och regn ända tills att jag skulle hem. Tror att vi gick igenom hela staden. Skojar inte...xD När jag skulle hem hände det jag aldrig kommer glömma - första kyssen. Varför minns man den? Inte direkt så att jag är stolt över den.. 


Några dagar senare var vi hemma hos mig och jag minns hur nervös jag var, hur generad och pinsamt jag tyckte att det var, och hädanefter förstår jag varför. 

Efter ett tag i skolan märkte jag hur folk började gå på mig och honom, hur folk retade oss, kallade oss saker - var självklart irriterande men också jävligt jobbigt. Dock kunde inget stoppa oss, jag var så kär!


Vi fortsatte att träffas, gå på bio. 
Efter några månader kände jag hur mina känslor svalnade av. Hur jag kände att "jag vill inte mera". Jag gick med en klump i magen. Visste inte hur jag skulle säga det till honom,jag ville inte såra honom och inte förlora honom, inte som vän med för den delen så jag lät det vara...


Bara efter någon vecka får jag sms om att han ska flytta. Mil härifrån. Jag kände just då att mitt hjärta stannade. Sprang ut till mamma och bölade. Jag var så ledsen och jag kände då hur mycket jag älskade honom...vi kom överens om att vi ska hålla det här! Träffas på lov, helger, ja när vi kan! 


Någon vecka senare var jag ute med mamma och pappa i husvagnen, vi höll på och packa ner och skulle åka hemåt. Allt var som vanligt, jag var glad och mådde som bäst då jag får ett långt sms... att det var slut.

Jag kände då hur allt föll isär. Hur jävla krossad och nerstampad jag blev. 

Jag försökte att inte bryta ihop. Lyckades hålla inne tårarna och tog på mitt fejkleende. Fejkade med att allt var som vanligt och bara fortsatte med jag skulle. 


Först i början grät jag inte. Jag var självklart deppig och irriterad, men efter ett tag kom tårarna.

Vi höll kontakten i bara några dagar/veckor till och efter några dagar fick jag berätta sanningen för mamma. 


Det tog hårt på mig, speciellt när det var min första kärlek och första förhållande.
Det tog nog nog runt ett halv år, nio månader innan jag hade släppt allt. Varje dag tänkte jag. Bara på HONOM!

Hur kunde ha göra det? Vad gjorde jag för fel? Har han någon annan? 
Många frågor, men få svar. 


Nu mår jag mycket bättre och tänker inte på oss. Visst kan tanken komma om hur han har det nuförtiden och hur han mår, men jag tänker inte på vårt. Det är bortskrapat - även fast det kommer vara inom mig. Föralltid. 


Man lär sig av sina misstag - man ska inte gråta p.g.a spild mjölk! 

Det lärde jag mig från i höstas och det tog bara någon månad att läka mitt hjärta. 

 

Idag är jag glad. Stolt singel och jag känner ingen saknad efter någon kille. Jag känner mig nöjd med att vara singel och jag har inte alls något behov av någon kille - jag klarar mig jävligt bra själv tack!   

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se