Idag, eller rättare sagt inatt. Fast för ett år sedan. Mellan den 27:e & 28:e Juni. Det var den finaste natten jag haft. Med dig. & den sista. Då var veterinären här, inte hade du blivit bättre. Inte alls faktiskt. Du stod på dropp. Tio liter. Veterinären åkte hem, vi fick en spruta med smärtstillande som vi skulle använda om det behövdes till dig. Vi satt där. I stallet. På den vita ihopfällbara stolen & den bruna, vingliga, obekväma. Väntade. Du stod där, i grimmskaften & försökte hålla dig på benen. Rörde dig ibland, när du rätade på benen. Du hade inte ont, smärtstillandet hade inte gått ur. Du såg så trött ut. Där satt vi. Hos dig. Vi grät. Vi pratade. Med varandra. Med dig. Pussade på dig. Kramade dig. Du somnade ibland, ryckte till med ditt stora, vackra huvud efter en liten stund & vaknade. Rätade på benen igen. Där satt vi. Vi trodde. Vi trodde att det skulle gå. & vi hoppades. Att du skulle bli frisk. Allas önskan: att du blev frisk. Att du fick vara kvar. Här. Där du var älskad & lycklig. Nu när du äntligen hittat hem så fick du inte stanna här. Inte länge iallafall. Inte så länge som vi alla ville att du skulle vara här. Du hade hela livet framför dig. Vi gick ut med dig, en liten stund varje timme. Det var inte så mörkt, men vi tog med ficklamporna för säkerhetsskull. Det kändes så konstigt: sånt här händer bara andra, inte mig själv. Vi kom in i stallet. Ställde upp dig där du stod förut & vi satte oss på stolarna. Svepte in oss i filtarna. Igen. Det var lite kallt i stallet. Där satt vi hela natten & vaktade dig. Tills klockan var fem på morgonen. Då gick vi in, mamma & pappa fick vakta dig nu istället. Vi sa godnatt till dig & pussade på dig. Kramade dig. Sen somnade vi. Jag vaknade vid nio. Sara & mamma stod med dig där ute. Du hade tre prästkragar i luggen. Du var så fin. Men. Du hade blivit sämre. Fan. Det fick ju inte bli såhär. Du skulle ju vara frisk.
Det känns som om det var igår. Skulle göra vad som helst för att få dig tillbaka. Vi saknar dig. Vi tänker på dig. Varje dag. Vi älskar dig. Sov gott, älskade vän. För det förtjänar du.
Major Of Speed.
* 1997-04-19 - x 2009-06-28.